En modell för hållbar stadsutveckling
Idag står städer för över 70 procent av de globala koldioxidutsläppen och fortsätter att vara en källa till luft- och vattenföroreningar, hög resursförbrukning och markförstöring. Även om det görs framsteg för att minska denna påverkan, är det tydligt att vi behöver accelerera övergången till mer hållbara städer. Förändring måste komma från flera olika håll, och vi strävar efter att vara en pusselbit i omställningen genom att visa på effektiva och hållbara systemlösningar som funkar i praktiken.
När vi nu tar näste steg och skapar GreenZone 2.0, tar med oss allt vi har lärt oss längs vägen och växlar upp genom att fokusera på de stora utmaningarna av idag – bristen på förnybar el och effekt. Vi bygger med fokus på att skapa en hållbar helhet med nästnästnästa generation i åtanke. Vi vill att människor ska trivas och vi satsar på en stor artvariation med över 40 olika arter av blommor, gräs och buskar som är med och bidrar till en rik och levande miljö.
Energioptimering
Våra välisolerade hus är en nyckelfaktor för att minimera vår totala energiförbrukning. Utöver en egen solcellspark är alla takytor designade för att maximera antalet solpaneler och öka mängden egenproducerad förnybar el. Taken har alla en lutning på 4,5 grader, vilket gör att solens strålar fångas upp så effektivt som möjligt.
Byggnaderna i GreenZone är sammankopplade via ett microgrid i ett och samma energisystem, vilket i kombination med batterilagring mer än halverar effekttopparna gentemot Umeå Energi. På årsbasis kommer vi att producera mer el än vad verksamheten gör av med och överskottselen används till laddning av elbilar.
Förnybara material
En central princip i vår byggprocess är att maximera användningen av förnybara material och skapa så mycket gröna ytor som möjligt för att främja trivsel. Detta innebär att vi prioriterar material som trä, sten och sedum, framför material som cement eller stål. Där trä inte bara är återvinningsbart, utan även spelar en aktiv roll genom att binda koldioxid genom hela sin livslängd.
Att välja förnybart är inte bara mer hållbart, det har också sina estetiska fördelar, vilket skapar en mer inbjudande och trevlig atmosfär. Något som våra vackra trähus får stå som stolta exempel på.
En hållbar helhet
Vår anläggning är ett system som integrerar olika komponenter för att skapa en hållbar helhet. Vilket inte är lika komplicerat som det låter. Där många bygger in enstaka hållbarhetslösningar, såsom solceller eller byggnader helt i trä, satsar vi på att ta fram skalbara helhetslösningar att låta sig inspireras av.
Vi tar oss an hela kedjan: från lokal energiförsörjning till hantering av dagvatten, där vår egen damm både samlar och renar vattnet på ett naturligt sätt. Vi prioriterar gröna områden och respekterar platsens förutsättningar, vilket för oss innebär är se möjligheterna i det något kuperade landskapet. Vi väljer naturliga material och lägger även stor vikt vid de så kallade detaljerna, som att vi väljer bultar och skruvar istället för spik, för att kunna återanvända byggmaterialet i framtiden. Något vi började med redan 1999.
Fjärrvärme
El är en högkvalitativ energiform med snabbt ökande efterfrågan, vilket gör att det redan idag råder effektbrist i Sverige under vissa delar av året. Därför byter vi nu ut eldriven bergvärme mot Umeå Energis fjärrvärme för att låta spillenergi värma upp våra byggnader. Genom att välja fjärrvärme så möjliggör vi dessutom för en ökad förnybar elproduktion för Umeå Energi.
Nästnästnästa generation i åtanke
För att bygga hållbart krävs både ett långsiktigt och ett kortsiktigt perspektiv. Har man en tydlig vision om att det vi bygger idag ska fungera både idag och om 50–100 år, ställer man rätt frågor i byggprocessen.
Det handlar också om vilken typ av samhälle vi vill bygga. Ska fortsätta att låta städer växa genom industriområden med gigantiska kolosser där människor trängs i gångar mellan butiker, eller vill vi satsa mer på kvarter för människor där husen är mindre, mötesplatserna fler och naturen får en självklar plats i vardagen?
Social hållbarhet
På GreenZone har vi skapat en plats där vi vill att människor ska trivas, oavsett om de är medarbetare eller besökare. Till exempel har vi maximerat de gröna ytorna på området i form av ängsmark, sedumtak och träd, vilket bidrar till en lugn och naturnära känsla. Med trämaterial på väggar och levande filter i flera av byggnaderna skapar vi även en friskare och behagligare inomhusmiljö.
Vi vill att alla som jobbar här ska känna sig delaktiga och stolta över att vara en del av GreenZone. Därför kommer även alla nya medarbetarna på området att genomgå en utbildning i miljö- och klimatfrågor.
Gröna ytor
Att människor mår bra av det gröna och naturnära är ingen nyhet. Vi strävar efter att det ska bli en självklarhet att ta hänsyn till naturen och den biologiska mångfalden i varje nytt byggprojekt. Nivåskillnaderna på området har bevarats för att bland annat skapa ännu större utrymme för olika typer av växtlighet. Vi satsar på en stor artvariation med över 40 olika arter av blommor, gräs och buskar som är med och bidrar till en rik och levande miljö.
De gånger det har varit nödvändigt för oss att använda grönytor har vi aktivt sett till att kompensera detta på andra platser, till exempel genom byggnadernas sedumtak.
Lärdomar längs vägen
Det har varit en händelserik resa sedan vi invigde GreenZone år 2000. Och när man arbetar i framkanten av hållbar utveckling är det avgörande att vara lite modig. Vi vill pusha gränser och se vad som är möjligt, vilket innebär att vi inte alltid fått det resultat vi önskat. Och det är lärdomar vi gärna delar med oss av.
Ett exempel är när vi installerade vakuumtoaletter som endast krävde en halv liter vatten per spolning, jämfört med de vanliga åtta. För att ytterligare främja en hållbar vattenanvändning använde vi lokalt dagvatten. Tyvärr, på grund av höga järnhalter i den lokala berggrunden, resulterade detta i en oönskad färgton i vattnet, vilket inte uppskattades av kunder och besökare. Så vi fick tänka om och hitta en ny lösning. Vi fortsätter agera testpiloter för att i slutändan kunna inspirera framtida byggprojekt och mer hållbara städer.
